Lägga händerna på ryggen

Mitt största problem (och det gäller nog många föräldrar i min situation) är att klara av att "lägga händerna på ryggen", alltså att inte hjälpa till hela tiden, utan låta F lösa problemen/klara av situationerna på egen hand.

Det är supersvårt, särskilt som F både är väldigt orolig och har Selektiv Mutism. Hon klarar inte av att fråga själv, men hon behöver verkligen veta. Klart mamma hjälper till! Jag har pratat för henne på utvecklingssamtal, hos kuratorn och på BUP. Jag mailar lärarna stup i kvarten för att fråga om något F behöver ha reda på. Jag är hopplös!

Men jag försöker sluta. Försöker få F att själv ta kontakt med lärare och fråga. Ibland kan hon sms:a kuratorn och fråga, och hon är också bättre på att fråga kompisar nu än hon var i våras. Vissa saker är svårare än andra att fråga om själv. Men det måste så klart också få ta tid. Små steg. Jag trappar ner.

Just nu försöker jag låta bli att hjälpa till med en läxa som står som "not handed in" i SchoolSoft, men som hon skickat in digitalt. (Vad jag förstår har läraren låtit henne veta att han fått den, men sedan har han antagligen glömt bort det när han gått igenom de fysiskt inlämnade läxorna, så den blev "not handed in")
Jag ska inte meddela honom! Hon ska få göra det själv!

• Jag har erbjudit mig att hjälpa henne, så att vi skriver ett mail tillsammans från hennes adress, men det går inte. 
• Jag har skrivit ett meddelande i hennes anteckningsbok, som hon kan ta med och visa för honom. Det är formulerat från henne, men hon behövde inte skriva själv, bara visa upp. Men det går inte. 
• Hon kan absolut inte prata med honom om det.

Om jag ber honom fråga efter läxan... Lägger jag mig i för mycket då?
Jag skulle vilja att det blir lite press, så att hon får lov att göra det. Nu struntar hon i det, för det är inte så jobbigt att det står fel på SchoolSoft.
Men jag gör det ju inte lättare för henne i alla fall. Så det kanske är okej ändå...